• Qid® är världens första FDA-godkända transponder för användning i människor. Den godkändes av FDA 2004 och är den enda med CE-märkning för användning i bröstimplantat. Den består av en biokompatibel mikrotransponder med RFID (passiv radiofrekvensidentifiering) som tillhandahåller ett elektroniskt serienummer som kan läsas av med en särskild handhållen läsare (Motiva Qid® Reader Standard) när den rörs över bröstområdet för spårbarhet efter insättning. Motiva® implantat finns tillgängliga med och utan mikrotransponder. Mikrotranspondern är en enhet som placeras i bröstimplantatets fyllnadsmaterial. Den har granskats separat och godkänts för utsläpp på marknaden av FDA för användning som ett implanterbart mikrochip som förs in i den subkutana vävnaden på en patient för att tillhandahålla ett elektroniskt serienummer som kan användas för att komma åt en databas som innehåller patientens identitet och hälsoinformation.
    Läs mer
  • Motiva® implantat finns tillgängliga med en transponder för radiofrekvensidentifiering (RFID) inbäddad i silikongelen och det kallas Qid®. När en extern, säker, handhållen läsare skickar signaler överförs ett unikt, elektroniskt serienummer (ESN) av mikrotranspondern. Med denna teknik säkerställer Motiva® implantat att sjukvårdspersonal och patienter har tillgång till ett säkert och icke-invasivt sätt att verifiera det elektroniska serienumret (ESN). Detta unika nummer kan sedan kopplas till implantatets serienummer, tillverkarens namn, datum för tillverkning, implantattyp och volym. ESN-koderna kan dessutom aldrig försvinna eller slarvas bort, till skillnad från produkt- och garantikort, vilket ger en ständigt läsbar kod som säkerställer trygghet och välbefinnande om det uppstår ett problem eller vid produktåterkallelse.
    Läs mer
  • För närvarande är MRI-diagnostik den metod som föredras för identifiering av implantatruptur vid utvärdering av bröstimplantat. Det finns dock annan teknik som kan användas utöver MRI och som rekommenderas som ett komplement för att förbättra den övergripande diagnostiken. Ytterligare bilddiagnostik att beakta inkluderar följande:

    • Ultraljud av bröstet.
    • Digital tomosyntes.
    • Automatiserat ultraljud.
    • Scintimammografi.
    • Digital mammografi med två olika röntgenfrekvenser och kontrastsubtraktion.
    • Förbättrad mammografi med två olika röntgenfrekvenser.

    Om du inte känner till ovannämnda terminologi och skulle vilja veta mer kan du tala med din läkare och/eller kirurg.

    Läs mer
  • MRI-skanning är den bilddiagnostik man oftast väljer vid övervakning eller diagnos av implantatruptur. Om man misstänker en spricka i Motiva® implantat med Qid® bör MRI vara den första bilddiagnostik man väljer. Qid® är en liten och lätt enhet som består av en integrerad krets och en ferritspole/antenn. På grund av förekomsten av ferrit kan en MRI-skanning av Motiva® implantat med Qid® skapa en liten skugga i en del bilder, vilket även kallas artefakt, direkt bakom enheten. Om man inte hittar någon ruptur, men ändå misstänker att det förekommer en i detta specifika område, bör man använda en annan bilddiagnostik, såsom CT-skanning eller ultraljud.
    Läs mer
  • Artefakter är vanliga i MRI och kan orsaka visualiseringsutmaningar i läsningar av vävnadsstrukturer. Artefakter kan vara närvarande som skuggor, snedvridningar eller tomrum inom bildfältet och kan orsakas av en mängd olika fenomen som:

    • Underliggande fysik i interaktionen mellan energi och vävnad
    • Datainsamlingsfel (t.ex. patientrörelse under testet)
    • Dåliga rekonstruktiva algoritmer (kan inte korrekt representera anatomin)
    • Närvaro av metallföremål (ortopedisk hårdvara, vaskulära portar, pacemakers).

    Bröstimplantat stör också ofta röntgenundersökningar genom att skapa skuggor eller tomrum som döljer viss bröstvävnad och kan orsaka komplikationer i att skapa en mammografi av hela bröstet. Om du inte är bekant med den tidigare nämnda terminologin och vill veta mer, kontakta din läkare och/eller kirurg.

    Läs mer
  • Radiologen bör informeras om att det förekommer en mikrotransponder och att den är inbäddad i bröstimplantatet. Förekomsten av en artefakt som kan skapa en hålighet i bilden bör meddelas samt förväntad storlek.
    Läs mer
  • Riskerna med mikrotranspondern inkluderar följande:
    • Negativ vävnadsreaktion
    • Migration av transpondern
    • Fel på mikrotranspondern så att den inte fungerar korrekt
    • Fel som beror på den som satt in transpondern
    • Fel på den elektroniska skannern
    • Elektromagnetisk störning
    • Elektrisk fara
    • MRI-störning

    Dessa risker har mildrats genom fastställande av vissa testkrav från FDA för den här utrustningen, inklusive kravet att genomföra en testning av biokompatibiliteten, migrationstestning, testning av elektrisk säkerhet och MRI-kompatibilitet.

    Läs mer
  • Qid® utgör ingen säkerhetsrisk för patienter. Det har bevisats vara både säkert och effektivt eftersom det tål alla förutsättningar som det kan utsättas för. Tekniken aktiveras externt av läsaren och kräver inget batteri, utan har en oändlig livslängd. Qid® består av magnetresonans (MR) som omfattas av ISO-standard 14630: ”Icke aktiva kirurgiska implantat”, vilket innebär att det är en enhet som visat sig inte utgöra någon fara vid specifika magnetresonansförhållanden.
    Läs mer

Kontakta Motiva®!

Har du en annan fråga? Skicka ett meddelande till oss!